Hållbar utveckling är en av de centrala frågorna jag lyfter upp i EU-valet. Jag har diskuterat klimatfrågan tillsammans med Christina Gestrin. Gestrin är tidigare riksdagsledamot för SFP och har aktivt arbetat för klimatfrågorna under sin parlamentariska karriär.
Östersjön och dess välmående har haft en viktig roll under Gestrins politiska karriär. Gestrin är nu utrikesminister Timo Soinis särskilda representant för Östersjösamarbetet.
Upplever du att vi tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar?
– Hittills har man varken nationellt eller internationellt gjort tillräckligt, säger Christina Gestrin.
– FN:s första klimatkonferens hölls i Berlin år 1995 och redan då fanns forskningsresultat som bevisade klimatuppvärmningen. Under klimatkonferensen i Haag år 2000 hade länderna redan svårigheter att komma överens om åtgärder för att minska på koldioxidutsläppen. Många länder har aktivt bromsat processen, inte minst USA. Nu börjar effekterna vara av den grad att ingen seriös ledare kan nonchalera problemet. Trots det sker övergången från fossila till förnybara energikällor för långsamt, säger Gestrin.
Många unga har aktivt lyft upp klimatfrågan på olika sätt. Hur se du på de ungas aktivitet i denna fråga?
– Vi måste ta de ungas oro för klimatuppvärmningen på allvar. Vi kan tacka ungdomarna för att klimatfrågan äntligen har blivit en fråga som politikerna måste ta ställning till. Om dagens politiker inte klarar av att driva en ambitiös klimatpolitik måste man överväga att sänka rösträttsåldern.
I den offentliga diskussionen lyfts individens egna ansvar i klimatfrågor ofta upp. Vilka klimatsmarta val gör du?
– Vårt hus uppvärms med flis från den lokala skogen och jag har en hybridbil. Jag rör mig med kollektivtrafikmedel och går till fots istället för att köra korta sträckor. Jag köper inhemska närproducerade matprodukter och äter mest grönsaker och inhemsk, vild fisk. Jag försöker läsa och lära mig mera om klimatförändringen och vad jag som individ kan göra för att minska mitt fotavtryck. På vår sommarstuga förser solpaneler oss med el för belysning, kylskåp, telefoner och datorer, säger Gestrin.
Det är på EU-nivå som riktlinjerna för klimatåtgärder godkänns. Vilka åtgärder anser du att bör vidtas för att stoppa uppvärmningen?
– Det viktigaste är att så snabbt som möjligt övergå från fossila till förnybara energikällor och att utveckla elnätet så det klarar av en decentraliserad energiproduktion. Därtill borde regeringen påskynda övergången till fossilfria transportmedel och sporra utvecklingen av delningsekonomin så att det blir lättare att helt avstå från en egen bil.
Inom byggnadssektorn finns också mycket att göra.
– Främst med tanke på energiåtgången i stål- och betongindustrin är det nödvändigt att utveckla mindre energikrävande material. Träbyggnader och -konstruktioner borde befrämjas.
– En annan konkret åtgärd är att minska på matsvinnet. Det borde vara förbjudet att slänga bort felfri mat. Konsumentupplysningen om produkters klimatavtryck bör också utvecklas, säger Gestrin.
Jag kommer själv från en jordbrukarfamilj. Via det har jag fått insyn i jordbrukspolitiken, vilken förstås även intresserar mig. Anser du att ambitiösa klimatmål och hållbart jordbruk går att kombinera?
– Det behövs mera kunskap om jordbrukets inverkan på klimatuppvärmningen och vice versa. Att idka jordbruk har redan blivit mera utmanande, både i Finland och globalt, på grund av förändringarna. Risken för att nya skadesjukdomar och insekter ska sprida sig längre norrut ökar då klimatet blir varmare, säger Gestrin.
Också inom lantbruket bör man övergå från fossila energiformer till förnybar energi: vind, sol och biogas. En utveckling av el- eller biobränsledrivna maskiner som kan laddas lokalt minskar på beroendet av fossila energi.
– Växande grödor binder koldioxid från atmosfären. Jordbruket har en stor betydelse som koldioxidsänka och jordbrukaren kan i redan i planeringsskedet påverka den lokala närings- och koldioxidbalansen, säger Gestrin.
Genom att bevara goda förhållanden för naturens egna ekosystem kan jordbrukaren minska behovet av yttre energikrävande insatser.
Gestrin anser också att konsumenten har en nyckelroll i den här helheten.
– Som konsument kan man påverka positivt genom att ta reda på produktens ursprung och framställningssätt. Närproducerade, färska produkter har varken krävt långa transporter eller långvarig lagring. Inom djurhushållningen finns det också mycket att beakta. Ät mera grönt och mindre kött, säger Gestrin.
Som europaparlamentariker anser jag att man bör ta ansvar då det gäller klimatfrågorna. Klimatförändringen är en global utmaning som vi enbart kan lösa genom internationellt samarbete.b
Hållbar utveckling är en av de centrala frågorna jag lyfter upp i EU-valet. Jag har diskuterat klimatfrågan tillsammans med Christina Gestrin. Gestrin är tidigare riksdagsledamot för SFP och har aktivt arbetat för klimatfrågorna under sin parlamentariska karriär.
Östersjön och dess välmående har haft en viktig roll under Gestrins politiska karriär. Gestrin är nu utrikesminister Timo Soinis särskilda representant för Östersjösamarbetet.
Upplever du att vi tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar?
– Hittills har man varken nationellt eller internationellt gjort tillräckligt, säger Christina Gestrin.
– FN:s första klimatkonferens hölls i Berlin år 1995 och redan då fanns forskningsresultat som bevisade klimatuppvärmningen. Under klimatkonferensen i Haag år 2000 hade länderna redan svårigheter att komma överens om åtgärder för att minska på koldioxidutsläppen. Många länder har aktivt bromsat processen, inte minst USA. Nu börjar effekterna vara av den grad att ingen seriös ledare kan nonchalera problemet. Trots det sker övergången från fossila till förnybara energikällor för långsamt, säger Gestrin.
Många unga har aktivt lyft upp klimatfrågan på olika sätt. Hur se du på de ungas aktivitet i denna fråga?
– Vi måste ta de ungas oro för klimatuppvärmningen på allvar. Vi kan tacka ungdomarna för att klimatfrågan äntligen har blivit en fråga som politikerna måste ta ställning till. Om dagens politiker inte klarar av att driva en ambitiös klimatpolitik måste man överväga att sänka rösträttsåldern.
I den offentliga diskussionen lyfts individens egna ansvar i klimatfrågor ofta upp. Vilka klimatsmarta val gör du?
– Vårt hus uppvärms med flis från den lokala skogen och jag har en hybridbil. Jag rör mig med kollektivtrafikmedel och går till fots istället för att köra korta sträckor. Jag köper inhemska närproducerade matprodukter och äter mest grönsaker och inhemsk, vild fisk. Jag försöker läsa och lära mig mera om klimatförändringen och vad jag som individ kan göra för att minska mitt fotavtryck. På vår sommarstuga förser solpaneler oss med el för belysning, kylskåp, telefoner och datorer, säger Gestrin.
Det är på EU-nivå som riktlinjerna för klimatåtgärder godkänns. Vilka åtgärder anser du att bör vidtas för att stoppa uppvärmningen?
– Det viktigaste är att så snabbt som möjligt övergå från fossila till förnybara energikällor och att utveckla elnätet så det klarar av en decentraliserad energiproduktion. Därtill borde regeringen påskynda övergången till fossilfria transportmedel och sporra utvecklingen av delningsekonomin så att det blir lättare att helt avstå från en egen bil.
Inom byggnadssektorn finns också mycket att göra.
– Främst med tanke på energiåtgången i stål- och betongindustrin är det nödvändigt att utveckla mindre energikrävande material. Träbyggnader och -konstruktioner borde befrämjas.
– En annan konkret åtgärd är att minska på matsvinnet. Det borde vara förbjudet att slänga bort felfri mat. Konsumentupplysningen om produkters klimatavtryck bör också utvecklas, säger Gestrin.
Jag kommer själv från en jordbrukarfamilj. Via det har jag fått insyn i jordbrukspolitiken, vilken förstås även intresserar mig. Anser du att ambitiösa klimatmål och hållbart jordbruk går att kombinera?
– Det behövs mera kunskap om jordbrukets inverkan på klimatuppvärmningen och vice versa. Att idka jordbruk har redan blivit mera utmanande, både i Finland och globalt, på grund av förändringarna. Risken för att nya skadesjukdomar och insekter ska sprida sig längre norrut ökar då klimatet blir varmare, säger Gestrin.
Också inom lantbruket bör man övergå från fossila energiformer till förnybar energi: vind, sol och biogas. En utveckling av el- eller biobränsledrivna maskiner som kan laddas lokalt minskar på beroendet av fossila energi.
– Växande grödor binder koldioxid från atmosfären. Jordbruket har en stor betydelse som koldioxidsänka och jordbrukaren kan i redan i planeringsskedet påverka den lokala närings- och koldioxidbalansen, säger Gestrin.
Genom att bevara goda förhållanden för naturens egna ekosystem kan jordbrukaren minska behovet av yttre energikrävande insatser.
Gestrin anser också att konsumenten har en nyckelroll i den här helheten.
– Som konsument kan man påverka positivt genom att ta reda på produktens ursprung och framställningssätt. Närproducerade, färska produkter har varken krävt långa transporter eller långvarig lagring. Inom djurhushållningen finns det också mycket att beakta. Ät mera grönt och mindre kött, säger Gestrin.
Som europaparlamentariker anser jag att man bör ta ansvar då det gäller klimatfrågorna. Klimatförändringen är en global utmaning som vi enbart kan lösa genom internationellt samarbete. Där ska EU bli den ledande aktören. Alla medlemsländer bör även förbinda sig till en mer hållbar klimatpolitik. Det är vi som ska se till att de kommande generationerna har en planet där de kan njuta av livet. icera
Där ska EU bli den ledande aktören. Alla medlemsländer bör även förbinda sig till en mer hållbar klimatpolitik. Det är vi som ska se till att de kommande generationerna har en planet där de kan njuta av livet.
Artikeln är publicerad i min valtidning 10.5.2019.