Juli brukar vara en månad av nyhetstorka. Den här gången har det ändå varit allt annat när det kommer till rikspolitiken.
I hela Europa ser vi att olika former av ytterhögerpartier ökar i popularitet. Samma trend finns i Finland där Sannfinländarna nu är det näst största partiet i riksdagen. Också här har vi varit tvungna att fundera hur vi ska hantera utvecklingen. I det här har de här de största partierna ett stort ansvar. Eftersom Sannfinländarna nu har den parlamentariska styrka man har så fick de möjligheten bära regeringsansvar. I en ansvarsfull position måste man agera annorlunda politiskt än man gör i opposition.
Mycket offentlig press läggs på SFP just nu. Jag vill understryka att det inte var SFP som valde regeringsbas – Samlingspartiet valde vilka partier som skulle regeringsförhandla och senare bilda regering.
Den här regeringskoalitionen var inte överraskande eftersom flera partier redan på förhand valt att utesluta samarbete. Man vill inte ens diskutera. SFP vill som parti vara en brobryggare men även vi har förstås våra gränser. Mycket kritik gentemot SFP har också hörts från SDP:s håll. SDP:s veteranpolitiker Erkki Tuomioja konstaterade ändå under våren att det kanske inte var smart att från SDP:s sida att spela så tuff och vägra förhandla med Samlingspartiet.
Jag hoppas att SDP lyssnar på det här så att det i framtiden är möjligt att hitta en gemensam väg mellan SDP och Samlingspartiet. Ibland behöver man inom politiken sätta landets bästa framom egna politiska segrar.
Det finns mycket i regeringsprogrammet som är bra, samtidigt finns där också helheter jag är mindre nöjd med. I politiken handlar det ofta om kompromisser. När det gäller företagsamhet, sysselsättningspolitik och frågor som gäller svenskans ställning finns det mycket i regeringsprogrammet som är direkt från SFP:s valprogram. Det kan kännas paradoxalt men det här programmet är ytterst starkt kring svenska frågor. För oss som parti är det viktigt att värna om landets tvåspråkighet och det gör man bättre i regeringen än utanför. Även Västnyland syns starkt i programmet med bra skrivningar om kustbanan och Raseborgs sjukhus. Det här är unikt för vår region som oftast hamnar i skuggan då de stora besluten på riksnivå görs.
Helheten kring invandringspolitiken är den som vi som parti men också jag personligen har svårast att acceptera. Vi kommer noga att följa med hur dessa frågor bereds.
”Nu krävs det än tankearbete för att vi ska agera rätt för en bra lösning som ska vara hållbar för Finland. Vi vill inte att vårt beslut bidrar till en sämre utveckling.”
De senaste veckorna har finansminister Rikka Purras tidigare rasistiska skrivelser diskuterats i offentligheten. Inom SFP har vi diskuterat frågan, och riksdagsgruppen ser allvarligt på situationen. Vårt förtroende mot Purra har fått en allvarlig törn och vi kommer att återkomma till ärendet då statsministern gått igenom läget med alla. Saken är inte för vår del slutbehandlad men vi vill ge statsministern arbetsro att gå igenom läget. Inom regeringen är det nolltolerans när det gäller rasism – och det ska synas också i praktiken. Vi ska komma ihåg att det var SFP som krävde att saken diskuteras vidare. De kommande veckorna blir avgörande för hur frågan ska lösas.
I veckan har vi åter fått läsa om minister Wille Rydmans textmeddelanden. Det hade varit på sin plats att han hade bett om ursäkt. Helhetsläget blev inte bättre av det här. Diskussionen i internationella median är inte heller för Finlands fördel just nu.
Flera av er frågar att varför agerar inte SFP nu just idag. Som parti vill vi bära ert helhetsansvar för hela landet, dess alla invånare och tvåspråkighet. Att beskylla SFP för att acceptera rasism är fel. Vi har satt ned foten och vill återkomma till ärendet i augusti. Vi får inte normalisera rasistiska uttryck i vårt samhälle.
Det viktigaste nu är ändå Finlands och finländarnas bästa. Inledningen på regeringsperioden har inte varit den lättaste. Finland behöver ha en handlingskraftig regering. Regeringssamarbetet är mer än ett program och respekt för varandras tankar och åsikter måste finnas men inget som förhalar rättsstaten eller mänskliga rättigheter får accepteras. Det som ni alla ändå kan lita på är att SFP gör sitt bästa för att driva politiken vidare så att helheten blir så bra som möjligt för Finland och för västnyland. Mina personliga slutsatser om läget kommer jag att redogöra för er inom närmaste framtiden. Nu krävs det än tankearbete för att vi ska agera rätt för en bra lösning som ska vara hållbar för Finland. Vi vill inte att vårt beslut bidrar till en sämre utveckling.
Den här texten baserar sig på min kolumn i Västra Nyland 28.7.2023.