I början av året förverkligades en av de största förvaltningsreformerna i Finlands historia då välfärdsområdena tog över social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet. Förändringen gjordes för att vi ska kunna tackla de utmaningar som präglar vårdsektorn.
Ett oroväckande fenomen är den kraftigt ökande mängden finländare som mår psykiskt illa. Vi vet redan idag att utmaningarna med psykisk ohälsa skapar miljardutgifter för vårt välfärdssamhälle. Dessa är till exempel den största orsaken till att unga finländare sjukpensionerar sig.
Utmaningarna med psykisk ohälsa är en folksjukdom. Jag tror att vi talar om ett större problem i vårt välfärdssamhälle än vi anar. Coronapandemin och det spända världsläget som till exempel lett till ökande inflation har skapat oro hos många. Speciellt unga har lidit av de svåra förhållandena som präglat vår vardag nu. Men även ensamheten har ökat bland äldre vilket har påverkat negativt äldre personers psykiska välmående.
Variationen i hur kommunerna och städerna erbjuder mentalvårdstjänster är stor. Speciellt större städer har kunnat erbjuda bredare service inom mentalvårdstjänster medan mindre kommuner haft svårt – och speciellt när det gäller mentalvårdstjänster riktade åt unga. Vårdköerna har varit långa och väntetiden har kunnat vara flera månader. Tillgången till service på svenska är oftast minimal.
Vi måste våga se över hela servicekedjan. Riksdagen har godkänt lagen om vårdgaranti, vilket betyder att vi måste satsa mer på lågtröskeltjänster. Flera välfärdsområden lider av resursbrist. Jag hoppas mentalvårdstjänsterna inte ska bli förlorare i dragkampen om vårdpengar.
När det gäller barns och ungas psykiska hälsa måste vi satsa på utbildningen. Det här jobbet börjar redan inom småbarnspedagogiken. Jag anser att det vore bra att etablera skolcoachverksamhet i större skala. Skolcoachen är en vuxenresurs i skolan, som erbjuder bl.a. samtalsstöd för barn och unga. Vi måste få walk-in -mottagningar inom mentalvårdstjänsterna på ställen där unga rör sig. Samtidigt måste vi garantera att vi har digitala tjänster som fungerar. Samtalstjänster som stöder speciellt de äldre är också viktiga.
Psykisk ohälsa har ofta flera orsaker. Konstant stress, känslan av otillräcklighet, mobbning och ensamhet kan bidra till utmaningar med psykisk ohälsa. Vi behöver därför beakta helheten bättre. Det förebyggande arbetet är viktigt.
Hur illa måste folk må innan vi reagerar? Det är en berättigad fråga. Nu när välfärdsområdena har ansvaret för vården och omsorgen har vi möjlighet att tänka om. Det hoppas jag att vi gör – det är tydligt att nuvarande system inte fungerar. Vi måste modigt ändra på sätten vi erbjuder service. Det här behöver ske koordinerat och därför hoppas jag att nästa regering gör ett fyraårigt program för att förbättra mentalvårdstjänsterna i hela Finland.
Nu har vi chansen att se till att ingen blir ensam med sina utmaningar. Alla är berättigade till rätt stöd då man mår psykiskt illa. Servicen ska fås alltid på svenska och finska. Nu måste vi agera för Finlands och finländarnas bästa.