En av de viktigaste uppgifterna under den kommande mandatperioden är att skapa en hållbar grund för Finlands ekonomi. Vi måste se till att resurserna riktas rätt, så att vi satsar på de centrala funktionerna i vårt välfärdssamhälle. Krisåren har medfört att vi varit tvungna att ta mera lån. Nu är det viktigt att vi finner en tydlig linje som innebär ett slut på den ökande skuldsättningen. Det måste vi göra för de kommande generationernas skull.

Det viktigaste är att stärka sysselsättningen och tillväxten. Den finländska välfärden bygger på företagens verksamhet och på arbete. Därför är det viktigt att nå ett läge där det alltid är lönsamt att arbeta. Vi bör motverka flitfällor och uppmuntra till arbete.

Vi måste göra Finland mera företagarvänligt. Byråkratin kring företag bör trappas ner och vi måste finna nya sätt att råda bot på den brist på arbetskraft som drabbar företagen. Därtill får de nya välfärdsområdena

inte försämra företagens verksamhetsförutsättningar. De offentliga bolagens marknadsandel ökar, vilket oroar företagen. Företagsverksamhet kräver en förutsägbar verksamhetsmiljö.

På lång sikt bör vi sänka beskattningen av arbete. I det rådande ekonomiska läget är det krävande, men det ska vara vårt mål. I fråga om beskattning så önskar jag att arvsskatten ändras så att skatten betalas först då arvet realiseras.

Det är vårt ansvar att bygga ett mera hållbart samhälle för de kommande generationerna. Det kräver att vi i Finland ser de möjligheter som den gröna övergången har att erbjuda. Jag anser att vi i högre grad ska locka sådana investeringar till Finland som stöder den gröna övergången.

• Vi bör få ett slut på Finlands ökande skuldsättning och utarbeta en åtta års plan för att nå målet.
• Vi bör inte främja ökad beskattning.
• Inkomstbeskattningen bör sänkas och flitfällor motarbetas. På grund av inflationen är det inte möjligt att genast sänka inkomstbeskattningen, men målet ska lyftas fram genast under regeringsförhandlingarna.
• Det ska alltid vara lönsamt att ta emot jobb och den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen ska struktureras så att den är större i början och minskar gradvis.
• Efter den kommande regeringsperioden ska sysselsättningsgraden vara 80 procent. En procent är en miljard euro. Det här ska vara vårt mål så vi får den offentliga ekonomin i balans.
• Företagens verksamhetsmiljö ska vara förutsägbar och beskattningen får inte stramas åt. Onödig byråkrati ska slopas.
• I fråga om verksamhet som tydligt är skadlig för miljön kan beskattningen stramas åt. -NTM-centralens befogenheter angående markanvändning bör ses över.
• Vi ska uppmuntra till företagsamhet. Lagstiftningen om upphandling ska göras enklare för att främja ökad konkurrens på marknaden. Detta förbättrar även företagens verksamhetsförutsättningar.
• Vi ska uppmuntra företagen till tillväxt. Små och medelstora företag växer inte och en av orsakerna är riskerna i samband med att anställa den första arbetstagaren.
• De offentligt ägda bolagens marknadsandel har vuxit markant, vilket innebär en mindre marknad för de privata företagen. Det bör vi ändra på genom bättre lagstiftning.
• Upphandlingslagstiftningen måste blir smidigare än idag.
• Finland ska göras till ett ledande land inom den gröna övergången. Vi har bra och ren energiproduktion, vilket lockar särskilt företag inom väteindustrin.
• Tillgången på arbetskraft är ett stort problem. Vi ska främja arbetskraftinvandring. Bristfällig tillgång på arbetskraft är ett av hindren för företagens tillväxt.
• Vår arbetsmarknad befinner sig i ett brytningsskede. Vi behöver reformer och lokala avtal.
• Vi ska satsa på utbildning och på innovationsarbete. På så sätt kan vi försäkra oss om att Finland inte hamnar på efterkälken i den internationella utvecklingen.
• Finland behöver fler investeringar från utlandet. Irland är ett exempel på ett land som har gjort ett gott arbete med att främja sin verksamhetsmiljö och locka internationella företag. Det mest centrala är verksamhetsmiljön och här spelar beskattningen en viktig roll.
• Företagarna har en central roll i att stävja klimatförändringen. Företagen behöver både stöd och bättre incitament för sitt klimatarbete.
• Även företagen har det kämpigt på grund av energikrisen och därtill syns effekterna av coronakrisen fortfarande. Staten får inte genom sin politik ytterligare försvåra läget för företagen.