Det skrivs mycket om SFP just nu. Med tanke på den offentliga diskussionen tänkte jag skriva ner mina egna tankar om läget.

Jag börjar med lite bakgrund. För mig är det här första perioden i riksdagen. Efter riksdagsvalet hade vi tuffa och väldigt långt utdragna regeringsförhandlingar. Sommaren präglades av en viktig och välbehövlig diskussion om rasismen i vårt samhälle. Nu påverkas den politiska diskussionen av frågor som kretsar kring ekonomin, vården och säkerheten.

Vi har också haft ett presidentval. SFP hade inte en egen kandidat i valet den här gången. Likaså har vi en nomineringsprocess inför EU-valet på gång som förstås påverkar. Vi har nu sju kandidater varav två är riksdagsledamöter, Anna Maja Henriksson och Eva Biaudet.

De senaste opinionsmätningarna har varit negativa för SFP. Jag vill för egen del säga att jag inte är nöjd med siffrorna och dom får också en själv som partimedlem och riksdagsledamot att tänka på hur vi kan ändra den här utvecklingen. SFP:s gallupsiffror kan reagera kraftigt redan på små förändringar, det är viktigt att komma ihåg. Men jag anser att vi som parti aktivt måste stärka vår profil.

Det här kräver bland annat:

1) Kommunikation och SFP-bilden – Inom politiken skapas en bild av varje parti. Vi måste förtydliga vår linje. Nu är bilden oklar vilket inte gynnar oss som parti. Här är kommunikationen väsentlig. Vi är ett regeringsparti. Man måste vara med i en regering till 100 procent då man är i regeringen. Annars så är man inte i regeringen. Inom regeringen kan man påverka, och i svåra ekonomiska tider vill vi försöka bidra med vår politik till tillväxt och för en fungerande vård och omsorg. I detta regeringsprogram finns saker som inte motsvarar vår politik. Så var det även i förra regeringsprogrammet.

2) Egen politik – som parti bör vi bli bättre på att positionera oss och föra fram nya tankar och idéer. Det är även möjligt i regeringen. Vi bör vara mer aktiva än passiva. Vi måste vara relevanta i de aktuella frågorna om ekonomin, säkerheten och vården. Vi måste kunna komma med konstruktiva förslag om vad vi vill åstadkomma inom de här delområdena. Jag hoppas att vi kan aktivit med vår politik bidra till ett samhälle där vi skapar mer tillväxt och skapar bättre förutsättningar för företag och dess verksamhet.

3) Välfärdsområdena – vårdfrågorna är viktiga för SFP. Det finns ett missnöje för välfärdsområdens verksamhet också i de områden där SFP är starkt. SFP är ett starkt regionparti så politiken i regionerna påverkar oss starkt. Här måste vi inom organisationen jobba för att våra välfärdsområdesrepresentanter får stöd.

4) Unga – SFP har alltid varit ett statsbärande parti. I dagens politiska kontext berörs unga väljare och frågor som vi inte lyckats föra fram. Det här är viktigt med tanke på framtiden. Vi måste lyfta fram frågor som berör unga och kommunicera det ut bättre.

Under de senaste veckorna har jag varit mycket ute på fältet och diskuterat partiets läge. Det är en dialog som jag kommer att fortsätta. Jag hoppas också på en mer öppen diskussion angående SFP. Vi är en demokratisk rörelse och vi måste våga reflektera över läget. Allas tankar är värdefulla. Jag hoppas att vi alla genuint kan tillåta den här diskussionen inom partiet. Det stärker oss som parti. Vi har ett EU-val bakom hörnet. Vi måste se till att vi får en bra kandidatlista till valet och tillsammans kämpa för att vi som parti kan garantera SFP:s mandat i Europaparlamentet.

Det kräver att vi alla jobbar som ett lag och agerar på ett sätt som är bäst för SFP-laget. Själv kommer jag att fundera på partiets läge och hur jag kommer att agera. SFP:s bild utåt måste stärkas och det kräver att ’’nyckelpigans själ’’ blir starkare. Jag vill diskutera med SFP:are och fundera på vad jag kan göra som partimedlem och riksdagsledamot. Jag hoppas alla inom ledningen, partistyrelsen, riksdagsgruppen och i kretsarna funderar på det här. Vi har en bra bas men just nu är inte kursen den rätta. Det krävs en förändring som ibland kan kräva tuffa beslut. För det krävs det att vi även tar åt oss av den kritik som figurerat i offentligheten.